bergersdikt

Jag är bara en i mängden.
inte den som syns,
inte den som hörs.
Jag betyder kanske mycket för vissa,
men aldrig mest.
Jag kanske är en bra vän,
en reserv.
När dina vänner inte är där,
står jag här som ditt sista val.
För du vet att jag alltid finns där,
hos hos mig kan du bli sedd.

Men vart är tacksamheten för det?
Det finns ingen.

Om jag hade en pistol riktad mot min panna,
skulle det givetvis varit någon som försökte rädda mig.
Om jag skulle stå med pistolen mot min panna, samt 14 andra personer.
Skulle jag kanske inte bli räddad.
För de måste ju rädda de som står närmst och inte närma.
I den situationen välkomnar vi reserven igen.